Hatar verkligen att vara själv för det få mig bara att börja fundera på allt som varit och jag blir så depp då. Länge sen jag känt mig så ensam och som jag gjort senaste veckan. Har funderat mycket på sistonde men det är så många puzzelbitar som inte går ihop och allt är en enda röra. Lika bra att bara försöka släppa allt och gå vidare. Men skulle bara vilja ha ett svar, en förklaring öga mot öga. Skulle vilja att vi bara kunde vara ärliga både mot oss själva och varandra. . Skulle vilja säga förlåt för det jag sagt, jag vet att du blev sårad men samtidigt vet jag att det inte är jag som gjort fel från början. . Jag har bara försvarat mig, kanske har jag sagt en del dumma saker för att få mig själv att må bättre av din ångest. Men kan man klandra sig själv för det? Kan man klandra sig själv för att man blev sårad av det någon annan gjort? Jag borde kanske inte litat på dig men nu gjorde jag det, är det mitt eller ditt fel? Efter allt hur ska jag veta om du någonsin varit ärlig? Jag kan inte sluta hoppas på att du en dag ska komma med en förklaring som gör att jag kan förstå och förlåta dig. Frågan är bara om dom orden jag saknar ens finns?

See, I dont know why I liked you so much, I gave you all of my trust, I told you I loved you, now thats all down the drain, Ya put me through pain, I wanna let u know how I feel, Fuck what I said it dont mean shit now, You thought you could Keep this shit from me, yeah, Ya burnt bitch, I heard the story..